Mellersta Södermanlands Järnväg

Stålboga.Malmköping.Skebokvarn.

mlsljinv
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Invigningståget draget av båda loken, 100-års firadet av Ml.Sl.J blev det möte mellan ånglok och spårvagn.

Loket Malmköping.Under ånga igen för första gången sedan början av 1960-talet .
Loket Malmköping.Under ånga igen för första gången sedan början av 1960-talet .
Avklätt innan renoveringen startade.
Avklätt innan renoveringen startade.

Lite om en privat järnväg som på 1930-talet blev förstatligad. Nedlag i slutet på 1960-talet och sedan bitvis ombyggd till museispårväg.
Lite historik och egna minnen från en privatjärnväg

Källor: Bl:a Scania ,ritningar och foto.

Svenska Järnvägsklubben, fakta och foto.

Boken Vabis Järnvägsvagnar av Lennart Welander, fakta.

Malmköpings hembygdsförening, fakta och foto.

Urban Johansson , fakta och foto.

Olov Ånstad ,fakta och foto.

Järnvägsmuseum Gävle Lokskylt.

Uno Pettersson . Fakta och foto

Stationshus
stallfram

Uppdaterad 2012.02.26
Järnvägen invigdes 28 Okt 1907. Banas längd 23 Km. Persontrafiken upphörde 1962.
Godstrafiken upphörde 1967. Spårvagnstrafik startade 1969.
Denna historik skulle ej ha skrivits om man följt de ursprungliga planerna. När västra stambanan planerades så ritades den över Malmköping. Dessa planer var så nära att SJ beställde från Nyköpings Mekaniska Verkstad ett B-lok med namnet Malmköping lev 1864 slopat 1895, men mäktigare intressen fick överhand och stambanan drogs genom Sparreholm.

Det statliga loket Malmköping . Foto enl. uppgift taget i Örebro
Det statliga loket Malmköping . Foto enl. uppgift taget i Örebro

Även Trafik AB Grängesberg -Oxelösunds Järnvägar planerades att gå via Malmköping, men där snuvades de av brukspatronen i nuvarande Hälleforsnäs. Detta var i början på 1870-talet. Utredandet av en järnväg från Malmköping tog förnyad fart på 1890-talet. En mängd förslag togs fram, bl.a. utreddes det både normalspårig och smalspårig järnväg till Sparreholm, men ingen av dessa planer realiserades. I slutet av 1895 blev Norra Södermanlands Järnväg öppnad för trafik, det innebar att det fanns tre järnvägslinjer i Malmköpings närhet. Det föll sig då ganska naturligt att planera en förbindelse mellan Västra Stambanan och Norra Södermanlands Järnväg. Men det blev ändå många turer innan bygget startade i slutet av 1904.

Järnvägen började byggas från Stålboga. Vad väntade då rallarna. Det bär svagt upp mot Högsten, När man idag åker sträckningen med bil känns det som att det var en enkel bit att bygga. Högsten till Dunker är uppe på en rullstensås. Efter Dunker går det nedåt mot Röl. Här blev det till att frakta ut mycket grus för att göra bankar. Efter Röl blir det relativt slätt men då blir det bitvis svårt att bygga bankropp det är djupt med lera.Sedan kom man fram till Hosjö där gick det åt enorma massor av grus. Sedan kommer det enda stället där man fick spränga berg för att ta sig fram, efter det bär det upp mot Malmköping som ligger högt. Mot Eneboga bär det först nedåt för att sedan plana ut mot Stenstugans hållplats. Därefter bär det ned mot Skebokvarn. Järnvägen tog längre tid att färdigställa en beräknat bl.a. var det strejk år 1905 men inte bara det försenade bygget utan man drabbades dessutom av förskjutningar och sättningar i bankroppen. Den besvärligaste delen av banbyggnaden är där järnvägen drogs via ett näs mellan Hosjön och den lilla sjön Östersjön. Sjöarna förbands genom att man byggde en kort bro. Den 13 Okt. 1907 så besiktigades järnvägen och den 28 Okt. 1907 öppnades den för trafik. Kostnaden för järnvägen blev 956 421 kr. Rullande matrial 209 054 kr Summa 1.227.131 kr. Statslånet var på 685.885 kr. Som i de flesta fall så kostade det mer att bygga järnvägen än vad kalkylerna sa, men genom mycket sparsam förvaltning och goda inkomster tack vare transittrafik och i folks ögon mycket dyra biljetter så kunde man år 1917 börja att betala av på sin skuld till staten.